Hopp til innhald

Litterære tekstar

Norges Skaal (For Norge, Kiempers Fødeland)

Johan Nordahl Brun skreiv diktet "Norges Skaal" for Norske Selskab i 1771. Visa er skriven som ei drikkevise, men hadde såpass mange norskpatriotiske innslag at ho vart beslaglagd då ho vart forsøkt trykt første gongen. Ho vart derfor ikkje publisert før i 1784, 13 år etter at ho vart skriven.
Slottet - 17. maitog - 17. mai-tog. The 17th of May celebrated downtown - the Royal Castle. Foto.
Opne bilete i eit nytt vindauge

Birkelunden mannskor på Youtube: Norges Skaal. Framført Norges Skaal i samband med 17. maisendinga til NRK i 2015.

Ein kan syngje teksten på same melodi som "Vi ere en nasjon vi med". Songen vart veldig populær mellom dei første nasjonsbyggjarane og fungerte som uformell nasjonalsong i Noreg fram til "Ja, vi elsker" tok over.

Norges Skaal

0:00
-0:00

For Norge, Kjæmpers Fødeland,
Vi denne Skaal vil tømme,
Og naar vi først faae Blod paa Tand,
Vi sødt om Frihed drømme;
Dog vaagne vi vel op engang
Og bryde Lænker, Baand og Tvang;
For Norge, Kjæmpers Fødeland,
Vi denne Skaal udtømme!

Hver tapper Helt, blandt Klipper fød,
Vi drikke vil til Ære;
Hver ærlig Norsk, som Lænker brød,
Skal evig elsket være!
Den vrede Livvagts Vaabenbrag
Forklarer trolig Nordmænds Sag.
Hver ærlig Norsk, blandt Klipper fød,
Vi drikke nu til Ære!

En Skaal for Dig, min kjække Ven,
Og for de norske Piger!
Og har Du en, saa Skaal for den!
Og Skam faae den, som sviger!
Og Skam faae den, som elsker Tvang
Og hader Piger, Viin og Sang!
En Skaal for Dig min kjække Ven,
Og for de norske Piger!

Og nok en Skaal for Norges Fjeld,
For Klipper, Snee og Bakker!
Hør Dovres Echo raabe: "Held!"
For Skaalen tre Gang takker.
Ja tre Gang tre skal alle Fjeld
For Norges Sønner raabe Held;
Endnu en Skaal for Dig mit Fjeld,
For Klipper, Snee og Bakker!

Relatert innhald

Kva gjer at nokon songar blir forbodne? Samanlikn "Norges Skaal" av Johan Nordahl Brun med andre forbodne songar.

CC BY-NC-SASkrive av Johan Nordahl Brun.
Sist fagleg oppdatert 22.03.2018

Læringsressursar

Romantikk 1800–1850