Skriv ut Lytt til tekst
 
Oppgåve: Løysingsforslag

Andregradsfunksjonar, løysingsforlag

Oppgåve 1

Koordinatsystem med punkter I koordinatsystemet har vi teikna grafen av funksjonen

«math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mi»f«/mi»«mfenced»«mi»x«/mi»«/mfenced»«mo»=«/mo»«msup»«mi»x«/mi»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»-«/mo»«mn»4«/mn»«mi»x«/mi»«mo»+«/mo»«mn»3«/mn»«/math» og markert nokre punkt på grafen.

a) Skriv ned koordinatene til punkta A, B, C og D.

A = (2, −1)
B = (3, 0)
C = (0, 3)
C = (4, 3)

b) Rekn ut .«math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mi»f«/mi»«mfenced»«mn»0«/mn»«/mfenced»«mo»,«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»f«/mi»«mfenced»«mn»2«/mn»«/mfenced»«mo»,«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»f«/mi»«mfenced»«mn»3«/mn»«/mfenced»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»og«/mi»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»f«/mi»«mfenced»«mn»4«/mn»«/mfenced»«/math»

«math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mi»f«/mi»«mfenced»«mn»0«/mn»«/mfenced»«mo»=«/mo»«msup»«mi»o«/mi»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»-«/mo»«mn»4«/mn»«mo»§#183;«/mo»«mn»0«/mn»«mo»+«/mo»«mn»3«/mn»«mo»=«/mo»«menclose notation=¨bottom¨»«menclose notation=¨bottom¨»«mn»3«/mn»«/menclose»«/menclose»«/math»

«math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mi»f«/mi»«mfenced»«mn»2«/mn»«/mfenced»«mo»=«/mo»«msup»«mn»2«/mn»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»-«/mo»«mn»4«/mn»«mo»§#183;«/mo»«mn»2«/mn»«mo»+«/mo»«mn»3«/mn»«mo»=«/mo»«mn»4«/mn»«mo»-«/mo»«mn»8«/mn»«mo»+«/mo»«mn»3«/mn»«mo»=«/mo»«menclose notation=¨bottom¨»«menclose notation=¨bottom¨»«mrow»«mo»-«/mo»«mn»1«/mn»«/mrow»«/menclose»«/menclose»«/math»

«math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mi»f«/mi»«mfenced»«mn»3«/mn»«/mfenced»«mo»=«/mo»«msup»«mn»3«/mn»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»-«/mo»«mn»4«/mn»«mo»§#183;«/mo»«mn»3«/mn»«mo»+«/mo»«mn»3«/mn»«mo»=«/mo»«mn»9«/mn»«mo»-«/mo»«mn»12«/mn»«mo»+«/mo»«mn»3«/mn»«mo»=«/mo»«menclose notation=¨bottom¨»«menclose notation=¨bottom¨»«mn»0«/mn»«/menclose»«/menclose»«/math»

«math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mi»f«/mi»«mfenced»«mn»4«/mn»«/mfenced»«mo»=«/mo»«msup»«mn»4«/mn»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»-«/mo»«mn»4«/mn»«mo»§#183;«/mo»«mn»4«/mn»«mo»+«/mo»«mn»3«/mn»«mo»=«/mo»«mn»16«/mn»«mo»-«/mo»«mn»16«/mn»«mo»+«/mo»«mn»3«/mn»«mo»=«/mo»«menclose notation=¨bottom¨»«menclose notation=¨bottom¨»«mn»3«/mn»«/menclose»«/menclose»«/math»

c) Forklar at koordinatane til punkta på grafen kan skrivast som

«math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mi»A«/mi»«mo»=«/mo»«mfenced»«mrow»«mn»2«/mn»«mo»,«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»f«/mi»«mfenced»«mn»2«/mn»«/mfenced»«/mrow»«/mfenced»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»B«/mi»«mo»=«/mo»«mfenced»«mrow»«mn»3«/mn»«mo»,«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»f«/mi»«mfenced»«mn»3«/mn»«/mfenced»«/mrow»«/mfenced»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»C«/mi»«mo»=«/mo»«mfenced»«mrow»«mn»0«/mn»«mo»,«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»f«/mi»«mfenced»«mn»0«/mn»«/mfenced»«/mrow»«/mfenced»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»D«/mi»«mo»=«/mo»«mfenced»«mrow»«mn»4«/mn»«mo»,«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»f«/mi»«mfenced»«mn»4«/mn»«/mfenced»«/mrow»«/mfenced»«/math»

Når vi reknar ut f(2) finn vi funksjonsverdien for x = 2

«math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mi»f«/mi»«mfenced»«mn»2«/mn»«/mfenced»«mo»=«/mo»«msup»«mn»2«/mn»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»-«/mo»«mn»4«/mn»«mo»§#183;«/mo»«mn»2«/mn»«mo»+«/mo»«mn»3«/mn»«mo»=«/mo»«mo»-«/mo»«mn»1«/mn»«/math», dvs. punktet A på grafen.

 

Oppgåve 2

Bestem kva for ein veg grafane til funksjonane krummar (smil :-) eller sur :-( ), og kor dei skjer andreaksen, utan å teikne grafane.

 

a) «math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mi»f«/mi»«mfenced»«mi»x«/mi»«/mfenced»«mo»=«/mo»«msup»«mi»x«/mi»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»-«/mo»«mn»7«/mn»«mi»x«/mi»«mo»+«/mo»«mn»12«/mn»«/math»

Talet framfor andregradsleddet er positivt. Grafen vil vende den hole sida si opp (smile) og vil da ha eit botnpunkt. Grafen skjer andreaksen i 12.

b) «math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mi»g«/mi»«mfenced»«mi»x«/mi»«/mfenced»«mo»=«/mo»«mo»-«/mo»«mn»2«/mn»«msup»«mi»x«/mi»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»+«/mo»«mn»2«/mn»«mi»x«/mi»«mo»+«/mo»«mn»4«/mn»«/math»

Talet framfor andregradsleddet er negativt. Grafen vil vende den hole sida si ned (sur) og vil da ha eit toppunkt. Grafen skjer andreaksen i 4.

c) «math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mi»h«/mi»«mfenced»«mi»x«/mi»«/mfenced»«mo»=«/mo»«mo»-«/mo»«msup»«mi»x«/mi»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»-«/mo»«mn»8«/mn»«/math»

Talet framfor andregradsleddet er negativt. Grafen vil vende den hole sida si ned (sur) og vil da ha eit toppunkt. Grafen skjer andreaksen i −8.

d) «math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mi»i«/mi»«mfenced»«mi»x«/mi»«/mfenced»«mo»=«/mo»«mn»3«/mn»«msup»«mi»x«/mi»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»+«/mo»«mn»12«/mn»«mi»x«/mi»«/math»

Talet framfor andregradsleddet er positivt. Grafen vil vende den hole sida si opp (smile) og vil da ha eit botnpunkt. Grafen skjer andreaksen i 0.

e) Sjekk svara ved å teikne grafane av funksjonane i eit koordinatsystem.
Grafer  

Oppgåve 3

Funksjonen f er gitt ved «math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mi»f«/mi»«mfenced»«mi»x«/mi»«/mfenced»«mo»=«/mo»«msup»«mi»x«/mi»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»+«/mo»«mi»x«/mi»«mo»-«/mo»«mn»6«/mn»«/math» for verdiar mellom −4 og 3.
a) Teikn grafen av f.
Graf  


b) Finn botnpunktet på grafen f.

Botnpunkt  

Botnpunktet er «math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mfenced»«mrow»«mo»-«/mo»«mn»0«/mn»«mo».«/mo»«mn»5«/mn»«mo»,«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»-«/mo»«mn»6«/mn»«mo».«/mo»«mn»25«/mn»«/mrow»«/mfenced»«/math».

c) Finn nullpunkta til f.

Grafisk løsning  
Nullpunkta er «math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mfenced»«mrow»«mo»-«/mo»«mn»3«/mn»«mo»,«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mn»0«/mn»«/mrow»«/mfenced»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»og«/mi»«mo»§nbsp;«/mo»«mfenced»«mrow»«mn»2«/mn»«mo»,«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mn»0«/mn»«/mrow»«/mfenced»«/math».

d) Finn kor grafen av f skjer x-aksen. Kva kallar vi desse skjeringspunkta?

Grafen skjer x-aksen i punkta «math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mfenced»«mrow»«mo»-«/mo»«mn»3«/mn»«mo»,«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mn»0«/mn»«/mrow»«/mfenced»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»og«/mi»«mo»§nbsp;«/mo»«mfenced»«mrow»«mn»2«/mn»«mo»,«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mn»0«/mn»«/mrow»«/mfenced»«/math» . Skjeringspunkta blir kalla nullpunkt.

e) Kva er definisjonsmengda og verdimengda for f?

I denne oppgåva skulle vi velje x-verdiar frå og med −4 til og med 3.
Definisjonsmengda til funksjonen f blir dermed «math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«msub»«mi»D«/mi»«mi»f«/mi»«/msub»«mo»=«/mo»«mfenced close=¨]¨ open=¨[¨»«mrow»«mo»-«/mo»«mn»4«/mn»«mo»,«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mn»3«/mn»«/mrow»«/mfenced»«/math»
Den lågaste verdien til funksjonen f er −6,25.

 

Verdimengda Vf blir dermed «math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«msub»«mi»V«/mi»«mi»f«/mi»«/msub»«mo»=«/mo»«mo»[«/mo»«mo»-«/mo»«mn»6«/mn»«mo».«/mo»«mn»25«/mn»«mo»,«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§#8594;«/mo»«mo»§gt;«/mo»«/math»

Oppgåve 4

Camilla kastar ein ball rett opp i lufta. Etter t sekund er høgda h meter over bakken gitt ved andregradsfunksjonen «math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mi»h«/mi»«mfenced»«mi»t«/mi»«/mfenced»«mo»=«/mo»«mn»14«/mn»«mo»,«/mo»«mn»1«/mn»«mi»t«/mi»«mo»-«/mo»«mn»4«/mn»«mo»,«/mo»«mn»9«/mn»«msup»«mi»t«/mi»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»+«/mo»«mn»1«/mn»«mo»,«/mo»«mn»8«/mn»«/math».

a) Teikn grafen av h.

 Graf  

 b) Når er ballen 10 meter over bakken?

Grafisk løsning  


Vi ser av grafen at ballen er 10 meter over bakken etter ca 0,8 og etter ca 2,1 sekunder.

c) Når treffer ballen bakken?

Grafisk løsning  


Vi ser av grafen at ballen treffer bakken etter ca 3 sekund.

d) Når er ballen 15 meter over bakken?

Ser av grafen at ballen aldri når denne høgda!

e) Kor høgt når ballen og når er ballen på sitt høgste punkt?

Grafisk løsning  

Vi ser av grafen at ballen når sitt høgste punkt etter ca 1,4 sekunder og at han da er 12,0 meter over bakken.

f) Finn verdimengda til h. Kva fortel verdimengda oss?

Verdimengda Vh for h er «math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«msub»«mi»V«/mi»«mi»h«/mi»«/msub»«mo»=«/mo»«mfenced close=¨]¨ open=¨[¨»«mrow»«mn»0«/mn»«mo»,«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mn»12«/mn»«/mrow»«/mfenced»«/math». Verdimengda fortel oss i kva for eit område ballen rører seg i høgd over bakken.

Oppgåve 5

Gitt grafane nedanfor.

Grafer  


Sett rett bokstav (A, B, C) framfor den andregradsfunksjonen du meiner høyrer til graf A, graf B og graf C. Prøv deg utan å teikne grafane.
OBS! Tre av funksjonsuttrykka høyrer ikkje til nokon av grafane.

«math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mtable columnalign=¨left¨ rowspacing=¨0¨»«mtr»«mtd»«mo largeop=¨true¨»B«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»f«/mi»«mfenced»«mi»x«/mi»«/mfenced»«mo»=«/mo»«msup»«mi»x«/mi»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»-«/mo»«mn»2«/mn»«mi»x«/mi»«mo»+«/mo»«mn»2«/mn»«/mtd»«/mtr»«mtr»«mtd»«mo largeop=¨true¨»«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»f«/mi»«mfenced»«mi»x«/mi»«/mfenced»«mo»=«/mo»«mo»-«/mo»«msup»«mi»x«/mi»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»-«/mo»«mn»2«/mn»«mi»x«/mi»«mo»+«/mo»«mn»2«/mn»«/mtd»«/mtr»«mtr»«mtd»«mo largeop=¨true¨»«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»f«/mi»«mfenced»«mi»x«/mi»«/mfenced»«mo»=«/mo»«mn»2«/mn»«msup»«mi»x«/mi»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»-«/mo»«mn»2«/mn»«mi»x«/mi»«mo»+«/mo»«mn»2«/mn»«/mtd»«/mtr»«mtr»«mtd»«mo largeop=¨true¨»A«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»f«/mi»«mfenced»«mi»x«/mi»«/mfenced»«mo»=«/mo»«mo»-«/mo»«mn»0«/mn»«mo»,«/mo»«mn»5«/mn»«msup»«mi»x«/mi»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»-«/mo»«mn»2«/mn»«mi»x«/mi»«mo»+«/mo»«mn»2«/mn»«/mtd»«/mtr»«mtr»«mtd»«mo largeop=¨true¨»«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»f«/mi»«mfenced»«mi»x«/mi»«/mfenced»«mo»=«/mo»«mo»-«/mo»«mn»0«/mn»«mo»,«/mo»«mn»5«/mn»«msup»«mi»x«/mi»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»-«/mo»«mn»2«/mn»«mi»x«/mi»«mo»-«/mo»«mn»6«/mn»«/mtd»«/mtr»«mtr»«mtd»«mo largeop=¨true¨»C«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»f«/mi»«mfenced»«mi»x«/mi»«/mfenced»«mo»=«/mo»«mo»-«/mo»«msup»«mi»x«/mi»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»+«/mo»«mn»4«/mn»«mi»x«/mi»«mo»-«/mo»«mn»6«/mn»«/mtd»«/mtr»«/mtable»«/math»



Tilrå
8

Andre ressursar

Frå NyGiv

Brukast i

Inngår i

Oppgåver frå deling.ndla.no

Du kan bli den første som lagar ei oppgåve til denne sida
Lag oppgåve