Skriv ut Lytt til tekst
 
Fagstoff

Døme 3. Drøfting av polynomfunksjonar

Finn ved rekning når funksjonen «math  xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mi»f«/mi»«mfenced»«mi»x«/mi»«/mfenced»«mo»=«/mo»«mfrac»«mn»1«/mn»«mn»3«/mn»«/mfrac»«msup»«mi»x«/mi»«mn»3«/mn»«/msup»«mo»-«/mo»«mn»2«/mn»«msup»«mi»x«/mi»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»+«/mo»«mn»4«/mn»«mi»x«/mi»«mo»-«/mo»«mfrac»«mn»5«/mn»«mn»3«/mn»«/mfrac»«/math» veks og når han søkk. Finn også eventuelle topp- og botnpunkt.


Løysing
Vi deriverer f(x)
«math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mtable  columnalign=¨left¨  rowspacing=¨0¨»«mtr»«mtd»«mi»f«/mi»«mfenced»«mi»x«/mi»«/mfenced»«mo»=«/mo»«mfrac»«mn»1«/mn»«mn»3«/mn»«/mfrac»«msup»«mi»x«/mi»«mn»3«/mn»«/msup»«mo»-«/mo»«mn»2«/mn»«msup»«mi»x«/mi»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»+«/mo»«mn»4«/mn»«mi»x«/mi»«mo»-«/mo»«mfrac»«mn»5«/mn»«mn»3«/mn»«/mfrac»«/mtd»«/mtr»«mtr»«mtd»«mi»f«/mi»«mo»§apos;«/mo»«mfenced»«mi»x«/mi»«/mfenced»«mo»=«/mo»«msup»«mi»x«/mi»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»-«/mo»«mn»4«/mn»«mi»x«/mi»«mo»+«/mo»«mn»4«/mn»«/mtd»«/mtr»«/mtable»«/math»

Sett så «math  xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mi»f«/mi»«mo»§apos;«/mo»«mfenced»«mi»x«/mi»«/mfenced»«mo»=«/mo»«mn»0«/mn»«/math»
«math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mtable  columnalign=¨left¨  rowspacing=¨0¨»«mtr»«mtd»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»f«/mi»«mo»§apos;«/mo»«mfenced»«mi»x«/mi»«/mfenced»«mo»=«/mo»«mn»0«/mn»«/mtd»«/mtr»«mtr»«mtd»«msup»«mi»x«/mi»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»-«/mo»«mn»4«/mn»«mi»x«/mi»«mo»+«/mo»«mn»4«/mn»«mo»=«/mo»«mn»0«/mn»«/mtd»«/mtr»«mtr»«mtd»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»x«/mi»«mo»=«/mo»«mfrac»«mrow»«mo»-«/mo»«mfenced»«mrow»«mo»-«/mo»«mn»4«/mn»«/mrow»«/mfenced»«mo»§#177;«/mo»«msqrt»«mrow»«msup»«mfenced»«mrow»«mo»-«/mo»«mn»4«/mn»«/mrow»«/mfenced»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»-«/mo»«mn»4«/mn»«mo»§#183;«/mo»«mn»1«/mn»«mo»§#183;«/mo»«mn»4«/mn»«/mrow»«/msqrt»«/mrow»«mrow»«mn»2«/mn»«mo»§#183;«/mo»«mn»1«/mn»«/mrow»«/mfrac»«/mtd»«/mtr»«mtr»«mtd»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»x«/mi»«mo»=«/mo»«mfrac»«mrow»«mn»4«/mn»«mo»§#177;«/mo»«msqrt»«mn»0«/mn»«/msqrt»«/mrow»«mn»2«/mn»«/mfrac»«/mtd»«/mtr»«mtr»«mtd»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»x«/mi»«mo»=«/mo»«mn»2«/mn»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»eller«/mi»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»x«/mi»«mo»=«/mo»«mn»2«/mn»«/mtd»«/mtr»«/mtable»«/math»

Vi får berre ei løysing. Dei to løysingane er samanfallande.

Stikkprøver gir:
«math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mtable  columnalign=¨left¨  rowspacing=¨0¨»«mtr»«mtd»«mi»f«/mi»«mo»§apos;«/mo»«mfenced»«mn»0«/mn»«/mfenced»«mo»=«/mo»«msup»«mfenced»«mn»0«/mn»«/mfenced»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»-«/mo»«mn»4«/mn»«mo»§#183;«/mo»«mn»0«/mn»«mo»+«/mo»«mn»4«/mn»«mo»=«/mo»«mn»4«/mn»«mo»§gt;«/mo»«mn»0«/mn»«/mtd»«/mtr»«mtr»«mtd»«mi»f«/mi»«mo»§apos;«/mo»«mfenced»«mn»3«/mn»«/mfenced»«mo»=«/mo»«msup»«mfenced»«mn»3«/mn»«/mfenced»«mn»2«/mn»«/msup»«mo»-«/mo»«mn»4«/mn»«mo»§#183;«/mo»«mn»3«/mn»«mo»+«/mo»«mn»4«/mn»«mo»=«/mo»«mn»9«/mn»«mo»-«/mo»«mn»12«/mn»«mo»+«/mo»«mn»4«/mn»«mo»=«/mo»«mn»1«/mn»«mo»§gt;«/mo»«mn»0«/mn»«/mtd»«/mtr»«/mtable»«/math»


Vi kan da setje opp forteiknslinja for «math  xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mi»f«/mi»«mo»§apos;«/mo»«mfenced»«mi»x«/mi»«/mfenced»«/math»
Fortegnslinje  

Denne forteiknslinja er spesiell sidan den deriverte ikkje skiftar forteikn i nullpunktet. Den deriverte er positiv for alle x-verdiar ulike 2. Det tyder at funksjonen veks overalt så nær som når x er lik 2. Grafen har verken topp- eller botnpunkt for x = 2.

Men sidan den deriverte er lik null er tangenten til grafen horisontal for x = 2. Eit slikt punkt på grafen kallar vi eit terrassepunkt.
 
Terassepunkt  
Stasjonære punkt
Eit stasjonært punkt på ein graf er karakterisert ved at den deriverte er null i punktet. I slike punkt er det inga endring i veksten til funksjonen. Dersom den deriverte skiftar forteikn, er det stasjonære punktet eit topp- eller botnpunkt. Dersom den deriverte ikkje skiftar forteikn, er det stasjonære punktet eit terrassepunkt.

Ekstremalpunkt
Toppunkt og botnpunkt høyrer også til ei gruppe punkt som vi kallar ekstremalpunkt, det vil seie punkt som har maksimal- eller minimalverdiar. Andrekoordinaten til eit toppunkt er ein maksimalverdi til funksjonen og andrekoordinaten til eit botnpunkt er ein minimalverdi. Nokre funksjonar kan ha både topp- og botnpunkt. Derfor er maksimal- og minimalverdiane ofte berre lokale maksimal- og minimalverdiar. Det vil seie at dei er maksimal- og minimalverdiar i eit intervall omkring ekstremalpunktet.

Tilrå
8

Andre ressursar

Frå NyGiv

Inngår i

Oppgåver frå deling.ndla.no

Du kan bli den første som lagar ei oppgåve til denne sida
Lag oppgåve