Skriv ut Lytt til tekst
 
Fagstoff

Vekstfart for lineære funksjonar

Som du no kjenner til skriv vi ein lineær funksjon på forma «math  xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mi»f«/mi»«mfenced»«mi»x«/mi»«/mfenced»«mo»=«/mo»«mi»ax«/mi»«mo»+«/mo»«mi»b«/mi»«/math». Talet a blir kalla stigingstalet og talet b blir kalla konstantleddet.

Vi skal sjå litt nærmare på stigingstalet og føre inn nokre nye skrivemåtar og omgrep.

Døme

Ole arbeider som telefonseljar og sel flaxlodd. Han har ei fast timelønn på 100 kr. I tillegg får han 3 kr per lodd han sel. Vi lar x vere talet på lodd Ole sel per time og f(x) timelønna han oppnår. Vi får at  
f(x) = 3x + 10.

Tegning av graf i GeoGebra  

Stigingstalet fortel kor bratt grafen stig. I dette tilfellet er stigingstalet eit uttrykk for kor fort timelønna veks i forhold til talet på selte lodd. Derfor kallar vi også stigingstalet for vekstfarten for funksjonen.
Frå figuren har vi punkta (20,160) og (40,220).

Stigningstalet blir «math  xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mfrac»«mrow»«mn»220«/mn»«mo»-«/mo»«mn»160«/mn»«/mrow»«mrow»«mn»40«/mn»«mo»-«/mo»«mn»20«/mn»«/mrow»«/mfrac»«/math». Dette er det same som «math  xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mfrac»«mrow»«mi»endring«/mi»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»i«/mi»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»y«/mi»«mo»-«/mo»«mi»verdi«/mi»«/mrow»«mrow»«mi»endring«/mi»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»i«/mi»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»x«/mi»«mo»-«/mo»«mi»verdi«/mi»«/mrow»«/mfrac»«/math».

Vi bruker den greske bokstaven «math  xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mo»§#916;«/mo»«/math» (blir uttala delta) for å uttrykke endring i ein storleik. Vi får derfor at
«math   xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mi»a«/mi»«mo»=«/mo»«mfrac»«mrow»«mo»§#916;«/mo»«mi»y«/mi»«/mrow»«mrow»«mo»§#916;«/mo»«mi»x«/mi»«/mrow»«/mfrac»«mo»=«/mo»«mfrac»«mrow»«mn»220«/mn»«mo»-«/mo»«mn»160«/mn»«/mrow»«mrow»«mn»40«/mn»«mo»-«/mo»«mn»20«/mn»«/mrow»«/mfrac»«mo»=«/mo»«mfrac»«mn»60«/mn»«mn»20«/mn»«/mfrac»«mo»=«/mo»«mn»3«/mn»«/math»
Dette kan vi også rekne oss fram til ved hjelp av funksjonsuttrykket
«math  xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mi»a«/mi»«mo»=«/mo»«mfrac»«mrow»«mo»§#916;«/mo»«mi»y«/mi»«/mrow»«mrow»«mo»§#916;«/mo»«mi»x«/mi»«/mrow»«/mfrac»«mo»=«/mo»«mfrac»«mrow»«mi»f«/mi»«mfenced»«mn»40«/mn»«/mfenced»«mo»-«/mo»«mi»f«/mi»«mfenced»«mn»20«/mn»«/mfenced»«/mrow»«mrow»«mn»40«/mn»«mo»-«/mo»«mn»20«/mn»«/mrow»«/mfrac»«mo»=«/mo»«mfrac»«mrow»«mn»3«/mn»«mo»§#183;«/mo»«mn»40«/mn»«mo»+«/mo»«mn»100«/mn»«mo»-«/mo»«mfenced»«mrow»«mn»3«/mn»«mo»§#183;«/mo»«mn»20«/mn»«mo»+«/mo»«mn»100«/mn»«/mrow»«/mfenced»«/mrow»«mn»20«/mn»«/mfrac»«mo»=«/mo»«mfrac»«mrow»«mn»220«/mn»«mo»-«/mo»«mn»160«/mn»«/mrow»«mn»20«/mn»«/mfrac»«mo»=«/mo»«mfrac»«mn»60«/mn»«mn»20«/mn»«/mfrac»«mo»=«/mo»«mn»3«/mn»«/math»

Vi får same resultat same kva for to x-verdiar, x1 og x2, vi vel. Vi vel til dømes «math  xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«msub»«mi»x«/mi»«mn»1«/mn»«/msub»«mo»=«/mo»«mn»10«/mn»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»og«/mi»«mo»§nbsp;«/mo»«msub»«mi»x«/mi»«mn»2«/mn»«/msub»«mo»=«/mo»«mn»50«/mn»«/math».

Vi får då


«math xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mtable  columnalign=¨left¨  rowspacing=¨0¨»«mtr»«mtd»«mi»a«/mi»«mo»=«/mo»«mfrac»«mrow»«mo»§#916;«/mo»«mi»y«/mi»«/mrow»«mrow»«mo»§#916;«/mo»«mi»x«/mi»«/mrow»«/mfrac»«mo»=«/mo»«mfrac»«mrow»«mi»f«/mi»«mfenced»«msub»«mi»x«/mi»«mn»2«/mn»«/msub»«/mfenced»«mo»-«/mo»«mi»f«/mi»«mfenced»«msub»«mi»x«/mi»«mn»1«/mn»«/msub»«/mfenced»«/mrow»«mrow»«msub»«mi»x«/mi»«mn»2«/mn»«/msub»«mo»-«/mo»«msub»«mi»x«/mi»«mn»1«/mn»«/msub»«/mrow»«/mfrac»«mo»=«/mo»«mfrac»«mrow»«mi»f«/mi»«mfenced»«mn»50«/mn»«/mfenced»«mo»-«/mo»«mi»f«/mi»«mfenced»«mn»10«/mn»«/mfenced»«/mrow»«mrow»«mn»50«/mn»«mo»-«/mo»«mn»10«/mn»«/mrow»«/mfrac»«/mtd»«/mtr»«mtr»«mtd»«mo»=«/mo»«mfrac»«mrow»«mn»3«/mn»«mo»§#183;«/mo»«mn»50«/mn»«mo»+«/mo»«mn»100«/mn»«mo»-«/mo»«mfenced»«mrow»«mn»3«/mn»«mo»§#183;«/mo»«mn»10«/mn»«mo»+«/mo»«mn»100«/mn»«/mrow»«/mfenced»«/mrow»«mn»40«/mn»«/mfrac»«mo»=«/mo»«mfrac»«mrow»«mn»150«/mn»«mo»+«/mo»«mn»100«/mn»«mo»-«/mo»«mn»30«/mn»«mo»-«/mo»«mn»100«/mn»«/mrow»«mn»40«/mn»«/mfrac»«mo»=«/mo»«mfrac»«mn»120«/mn»«mn»40«/mn»«/mfrac»«mo»=«/mo»«mn»3«/mn»«/mtd»«/mtr»«/mtable»«/math»

Oppsummering

Vekstfarten eller stigningstalet for ei rett linje kan reknast ut slik:

«math  xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mi»a«/mi»«mo»=«/mo»«mfrac»«mrow»«mo»§#916;«/mo»«mi»y«/mi»«/mrow»«mrow»«mo»§#916;«/mo»«mi»x«/mi»«/mrow»«/mfrac»«mo»=«/mo»«mfrac»«mrow»«mi»f«/mi»«mfenced»«msub»«mi»x«/mi»«mn»2«/mn»«/msub»«/mfenced»«mo»-«/mo»«mi»f«/mi»«mfenced»«msub»«mi»x«/mi»«mn»1«/mn»«/msub»«/mfenced»«/mrow»«mrow»«msub»«mi»x«/mi»«mn»2«/mn»«/msub»«mo»-«/mo»«msub»«mi»x«/mi»«mn»1«/mn»«/msub»«/mrow»«/mfrac»«/math»

Her er «math  xmlns=¨http://www.w3.org/1998/Math/MathML¨»«mfenced»«mrow»«msub»«mi»x«/mi»«mn»1«/mn»«/msub»«mo»,«/mo»«mi»f«/mi»«mfenced»«msub»«mi»x«/mi»«mn»1«/mn»«/msub»«/mfenced»«/mrow»«/mfenced»«mo»§nbsp;«/mo»«mi»og«/mi»«mo»§nbsp;«/mo»«mfenced»«mrow»«msub»«mi»x«/mi»«mn»2«/mn»«/msub»«mo»,«/mo»«mi»f«/mi»«mfenced»«msub»«mi»x«/mi»«mn»2«/mn»«/msub»«/mfenced»«/mrow»«/mfenced»«/math» to punkt som ligg på linja.

Tilrå
12

Tverrfagleg relatert

Andre ressursar

Frå deling.ndla.no

  • Gjennomsnittleg vekst i Geogebra [+]
    • Dekkjer delvis "berekne nullpunkt, skjeringspunkt og gjennomsnittleg vekstfart, finne tilnærma verdiar for momentan vekstfart og gje nokre praktiske tolkingar av desse aspekta

Frå NyGiv

Inngår i

Oppgåver frå deling.ndla.no

Du kan bli den første som lagar ei oppgåve til denne sida
Lag oppgåve